Diversifiering betyder att sprida pengarna på många tillgångar som inte går upp och ner exakt samtidigt. Då jämnas svängningarna ut, utan att den förväntade avkastningen sjunker lika mycket. Rebalansering betyder att du då och då återställer fördelningen du har bestämt, till exempel 60 procent aktier och 40 procent räntor, eftersom den annars glider iväg mot det som har gått bäst. Ett enkelt sätt är att titta en gång om året och rebalansera när fördelningen har avvikit mer än 5 procentenheter, helst med nya insättningar i stället för att sälja.

Varför spridning minskar risken

Hur mycket två tillgångar rör sig tillsammans mäts med korrelation, ett tal mellan −1 och +1. Vid +1 går de alltid upp och ner samtidigt. Vid 0 finns inget samband, och vid −1 rör de sig alltid åt motsatt håll. Ju lägre korrelationen är, desto mer tar svängningarna ut varandra. Därför lägger en del sparare till räntor, guld eller fastighetsfonder, men tänk på att en fastighetsfond som äger fastighetsaktier fortfarande är en aktiefond.

Räkneexempel: Två tillgångar har båda en förväntad avkastning på 6 procent om året och en volatilitet, alltså ett mått på hur mycket värdet svänger, på 20 procent. Du lägger hälften i varje. Den förväntade avkastningen för portföljen är fortfarande 6 procent oavsett korrelation. Men volatiliteten blir:

Korrelation Portföljens volatilitet
+1,0 20,0 %
+0,5 17,3 %
0 14,1 %
−0,5 10,0 %

Uträkningen följer den vanliga formeln för två tillgångar: variansen blir 0,5² × 20² + 0,5² × 20² + 2 × 0,5 × 0,5 × korrelationen × 20 × 20, och volatiliteten är roten ur det. Siffrorna är ett räkneexempel, inte en prognos för några verkliga tillgångar.

Det är därför en bred indexfond med hundratals bolag svänger mindre än de flesta enskilda aktier i den. Spridningen tar inte bort risken för att hela marknaden faller, men den tar bort mycket av risken som hör till enskilda bolag. Vad volatilitet är och hur den mäts står i guiden om avkastning och risk.

Hemmamarknadsbias: för mycket i det egna landet

Många sparare äger mer aktier från det egna landet än landets andel av världens börser motsvarar. Det kallas hemmamarknadsbias. Ekonomerna Kenneth French och James Poterba visade 1991 i American Economic Review att runt 94 procent av amerikanska investerares aktier var amerikanska, över 98 procent av japanska investerares var japanska och runt 82 procent av brittiska investerares var brittiska. De drog slutsatsen att det främst beror på investerarnas egna val, inte på regler som hindrar dem.

För en svensk sparare betyder det att en portfölj med bara svenska aktier blir beroende av ett enda land och några stora branscher. En global fond sprider pengarna på många länder, men tänk på att den också ger en valutarisk. Läs om valuta och valutasäkring i guiden om ETF:er.

Varför rebalansera?

Över tid växer det som går bäst mest och tar en allt större del av portföljen. Utan rebalansering tar du därför gradvis mer risk än du bestämde dig för.

Vanguard visade det i en studie av Colleen Jaconetti, Francis Kinniry och Yan Zilbering från 2010. En amerikansk portfölj som började med 60 procent aktier och 40 procent obligationer och aldrig rebalanserades hade i snitt 84,1 procent aktier under perioden 1926–2009. Den gav högre genomsnittlig avkastning, 9,1 procent om året mot 8,6 procent för en portfölj som rebalanserades varje år. Men volatiliteten var 14,4 procent mot 11,9 procent. Rebalansering handlar alltså om att hålla risken på den nivå du har valt, inte om att få högre avkastning.

Räkneexempel: 60/40-portföljen efter ett år

Räkneexempel: Du har 100 000 kronor, 60 000 i en aktiefond och 40 000 i en räntefond. Efter ett år har aktierna gått upp 20 procent och räntefonden står still.

  • Aktier: 60 000 × 1,20 = 72 000 kronor
  • Räntor: 40 000 kronor
  • Totalt: 112 000 kronor, varav aktier 72 000 / 112 000 = 64,3 procent

För att komma tillbaka till 60/40 ska aktierna vara 60 procent av 112 000, alltså 67 200 kronor. Du kan göra på två sätt:

Sätt Vad du gör Kostnad
Sälja och köpa Sälj aktiefond för 4 800 kronor och köp räntefond för lika mycket Eventuellt courtage, och skatt om du sparar på depå
Nya pengar Sätt in 8 000 kronor och köp bara räntefond Ingen försäljning, ingen skatt

Med 8 000 kronor nya pengar blir portföljen 120 000 kronor, och aktiernas 72 000 kronor är då precis 60 procent. Uträkningen: räntorna ska bli 40 procent av 112 000 + x, och 40 000 + x = 0,4 × (112 000 + x) ger x = 8 000.

På en vanlig depå: aktieandelarna för 72 000 kronor kostade 60 000. Säljer du för 4 800 kronor är omkostnadsbeloppet 4 800 × 60 000 / 72 000 = 4 000 kronor. Vinsten blir 800 kronor och skatten 30 procent, alltså 240 kronor. Pengarna som går till skatt växer inte vidare. På ett ISK blir det ingen skatt när du säljer, men courtage kan tillkomma om du handlar med aktier eller ETF:er.

Tidsregel eller tröskelregel?

  • Tidsregel: du rebalanserar på ett bestämt datum, till exempel varje januari, oavsett hur mycket fördelningen har ändrats.
  • Tröskelregel: du rebalanserar bara när en del har avvikit mer än en viss gräns, till exempel 5 procentenheter.

I exemplet ovan har aktierna gått från 60 till 64,3 procent. Med en tidsregel rebalanserar du. Med en tröskelregel på 5 procentenheter låter du det vara, eftersom gränsen är 65 procent. Aktierna behöver stiga ungefär 24 procent medan räntorna står still innan gränsen nås: 60 × 1,238 = 74,3, och 74,3 / (74,3 + 40) = 65 procent.

Vanguards studie fann ingen optimal frekvens eller tröskel. Risken och avkastningen blev ungefär desamma oavsett om portföljen rebalanserades varje månad, kvartal eller år, men antalet affärer och kostnaderna ökade kraftigt med tätare rebalansering. Författarnas slutsats var att det för de flesta med en bred portfölj av aktie- och räntefonder räcker att titta en eller två gånger om året och rebalansera vid en avvikelse på 5 procent. Studien rekommenderar också att använda nya insättningar, utdelningar och räntor för att rebalansera, eftersom det sänker kostnaden.

Så gör du i praktiken

  1. Bestäm fördelningen i förväg och skriv ner den, till exempel 60 procent aktier och 40 procent räntor. Hur stor andel räntor som passar beror på när du behöver pengarna och hur stora svängningar du klarar. Läs om räntefonder i guiden om obligationer och räntefonder.
  2. Titta en gång om året på ett datum du kommer ihåg.
  3. Styr nya insättningar till den del som ligger under målet. Det räcker ofta för att hålla fördelningen.
  4. Sälj bara om avvikelsen är stor och nya pengar inte räcker. Gör det helst på ISK, där försäljningen inte beskattas.
  5. Tänk på att en blandfond gör det åt dig. En fond som äger både aktier och räntor rebalanserar inom fonden.

Rebalansering kan kännas fel, eftersom du säljer det som har gått bra eller köper mer av det som har gått dåligt. Det är just poängen: du håller den risknivå du valde när du var lugn, inte den som marknaden har gett dig.

Källor

Innehållet är allmän information och inte personlig rådgivning. Kontrollera alltid hos myndigheten eller din bank innan du fattar beslut.