En ETF (exchange traded fund, börshandlad fond) är en fond som du köper och säljer på börsen under dagen, precis som en aktie. De flesta ETF:er följer ett index och fungerar då som en indexfond. Skillnaden är hur du handlar: du betalar börskursen när affären görs, plus courtage och en liten spread, i stället för att köpa till fondens dagskurs via fondbolaget. Skattemässigt behandlas en ETF som en vanlig fond.

ETF eller vanlig fond – vad skiljer?

Vanlig fond ETF
Var du handlar Hos fondbolaget, via bank eller mäklare På börsen, via bank eller mäklare
Pris Andelskursen sätts normalt en gång per dag, och du vet inte exakt kurs när du lägger ordern Börskursen just när affären görs
Kostnad för att handla Oftast ingen Courtage och spread
Löpande avgift Ja Ja, ofta låg för indexnära ETF:er
Skatt Samma regler Samma regler

En vanlig fond handlas till ett okänt pris. Lägger du ordern före fondbolagets bryttidpunkt får du dagens kurs, annars nästa handelsdags. En ETF kan du köpa klockan tio och sälja klockan tre samma dag, till kända priser.

Enligt ESMA:s riktlinjer ska en ETF inom EU (UCITS ETF) handlas hela dagen på minst en börs eller handelsplattform med minst en marknadsgarant, alltså en aktör som ställer köp- och säljpriser. ESMA kräver också en varning i fondens informationsmaterial: du kan få betala mer än fondens värde när du köper och få mindre när du säljer.

Spread och courtage: kostnaderna när du handlar

Spreaden är skillnaden mellan det högsta pris någon vill köpa för och det lägsta pris någon vill sälja för. Köper du och säljer direkt förlorar du ungefär hela spreaden. Hur orderboken och olika ordertyper fungerar står i guiden om att köpa aktier.

Räkneexempel: En ETF har köpkurs 99,90 kronor och säljkurs 100,10 kronor. Spreaden är 0,20 kronor, eller 0,2 procent. Köper du för 20 000 kronor till 100,10 och fondens värde ligger mitt emellan, på 100,00, har du betalat ungefär 20 kronor för mycket. Säljer du senare till köpkursen förlorar du ungefär lika mycket till. Lägg till courtaget i båda affärerna. För den som sparar små belopp varje månad kan en vanlig indexfond utan courtage därför bli billigare, även om ETF:ens årsavgift är lägre.

Fysisk eller syntetisk replikering

Fonden kan följa sitt index på två sätt, och prospektet ska enligt ESMA:s riktlinjer tala om vilket:

  • Fysisk replikering: fonden äger aktierna i indexet, antingen alla (full replikering) eller ett urval som ska ge nästan samma utveckling.
  • Syntetisk replikering: fonden äger andra tillgångar och har ett avtal, en swap, med en motpart, oftast en bank, som betalar indexets avkastning. Det ger en motpartsrisk: om motparten inte kan betala kan fonden förlora en del av värdet. Riktlinjerna kräver att fonden förklarar vad metoden betyder för motpartsrisken.

För den som vill hålla det enkelt är en fysiskt replikerande ETF lättast att förstå: du äger en andel av de aktier som står i fondens innehavslista.

Utdelande eller ackumulerande?

En utdelande ETF betalar ut utdelningarna från aktierna i fonden till dig. En ackumulerande ETF återinvesterar dem i fonden, så att andelens värde växer i stället.

På ett ISK spelar det ingen roll för skatten. På en vanlig depå beskattas utdelningen med 30 procent samma år, medan en ackumulerande fond skjuter upp skatten tills du säljer. Där är ackumulerande alltså oftast bättre för den som inte behöver pengarna nu.

Valuta och valutasäkring

En ETF som handlas i kronor kan ändå äga amerikanska eller europeiska aktier. Valutan som ETF:en handlas i bestämmer inte valutarisken. Det gör valutan som fondens tillgångar är värda i. Stiger dollarn mot kronan ökar värdet på amerikanska aktier räknat i kronor, och tvärtom.

En valutasäkrad ETF försöker ta bort den effekten, vanligtvis med valutaterminer. Då följer du nästan bara aktiernas utveckling i deras egen valuta. Valutasäkringen kostar och fungerar aldrig perfekt. Den ger också bort de år då kronan försvagas och utländska tillgångar blir mer värda i kronor.

Tracking difference och tracking error

Två mått visar hur väl en ETF följer sitt index. ESMA definierar dem så här:

  • Tracking difference: skillnaden mellan fondens och indexets avkastning under ett år. Den visar vad du i praktiken har förlorat mot index. Avgiften är en del av skillnaden.
  • Tracking error: hur mycket den skillnaden svänger, mätt som volatiliteten. Ett lågt tal betyder att fonden följer index jämnt.

Fondbolaget ska ange förväntad tracking error i prospektet och redovisa årets tracking difference i årsberättelsen.

Räkneexempel: Indexet går upp 10,0 procent på ett år och ETF:en 9,8 procent. Tracking difference är −0,2 procentenheter. Har ETF:en en årsavgift på 0,2 procent följer den alltså index nästan exakt utöver avgiften. En annan ETF på samma index med samma avgift går upp 9,4 procent, och då förlorar den 0,4 procentenheter mer än avgiften. Jämför därför tracking difference över flera år, inte bara avgiften. Vad en avgift kostar över tid kan du räkna på i fondavgiftskalkylatorn.

Faktabladet och varför amerikanska ETF:er saknas

Innan en fond eller ETF säljs till en privatperson inom EU ska den som tagit fram produkten ha gjort ett faktablad, och den som säljer ska lämna det i god tid innan du binder dig. Det står i EU:s Priip-förordning. Faktabladet visar risknivå, kostnader och scenarier i ett enhetligt format.

ETF:er från amerikanska fondbolag har i regel inget sådant faktablad. Därför erbjuder svenska nätmäklare dem normalt inte till privatpersoner. Nordnet skriver till exempel att det inte går att lägga nya köpordrar på nordamerikanska ETF:er sedan den 1 januari 2018, men att den som redan äger dem kan behålla och sälja dem. Många index som amerikanska ETF:er följer finns också i europeiska UCITS-ETF:er, som har faktablad.

Skatt på ETF:er

En ETF beskattas som en vanlig fond.

  • På ISK eller i kapitalförsäkring: ingen skatt på vinst eller utdelning. Du betalar bara schablonskatten på kontot.
  • På en vanlig depå: 30 procent skatt på vinst och utdelning, och en schablonintäkt på 0,4 procent av värdet vid årets början, som ger en skatt på 0,12 procent. Schablonintäkten gäller andelar i värdepappersfonder och specialfonder. Inkomstskattelagen gör ingen skillnad på om fonden är svensk eller utländsk, och Skatteverket skriver att ETF:er behandlas som vanliga fonder.

Räkneexempel: Du har ETF-andelar för 200 000 kronor på en depå den 1 januari. Schablonintäkten blir 800 kronor och skatten 240 kronor. Delar ETF:en ut 2 procent under året får du 4 000 kronor i utdelning och betalar 1 200 kronor i skatt på den. I en ackumulerande ETF slipper du utdelningsskatten det året, men schablonskatten betalar du ändå. Mer om förluster, kvittning och vad som skiljer depå från ISK står i guiden om skatt på aktier och fonder.

När passar en ETF?

  • Du vill köpa och sälja till en känd kurs under dagen.
  • Du köper större belopp mer sällan, så att courtaget blir en liten del.
  • Indexet du vill följa finns som ETF men inte som vanlig fond.

Sparar du mindre belopp varje månad kan en vanlig indexfond utan courtage vara enklare och billigare. Hur du fördelar pengarna mellan olika fonder och håller fördelningen över tid står i guiden om diversifiering och rebalansering. Det finns också börshandlade produkter som följer en råvara, till exempel guld, men de är ofta ETC:er och inte fonder, se investera i guld.

Källor

Innehållet är allmän information och inte personlig rådgivning. Kontrollera alltid hos myndigheten eller din bank innan du fattar beslut.