En fastighetsfond är en fond som placerar i fastigheter, antingen genom att köpa aktier i börsnoterade fastighetsbolag eller genom att äga fastigheter mer direkt. En typ är en aktiefond som bara köper fastighetsaktier och som du kan köpa och sälja som andra fonder. Det finns också onoterade fastighetsfonder, som är alternativa investeringsfonder med andra regler: du kan ofta bara sälja vid vissa tillfällen, och fonden kan stänga för inlösen. Gemensamt för alla typer är att värdet påverkas starkt av räntan, eftersom fastighetsbolag har stora lån.

Vilka sorters fastighetsfonder finns det?

Ordet fastighetsfond används för flera olika saker. Det är viktigt att veta vilken sort du tittar på, eftersom risken och möjligheten att få ut pengarna skiljer sig mycket åt.

Fastighetsaktie Fastighetsfond med aktier Onoterad fastighetsfond
Vad du äger En aktie i ett bolag En fondandel i en fond som äger många fastighetsaktier En andel i en fond som äger fastigheter eller onoterade fastighetsbolag
Juridisk form Aktiebolag på börsen Oftast värdepappersfond Alternativ investeringsfond, till exempel specialfond
När du kan sälja När börsen är öppen När fonden är öppen för inlösen, enligt lag minst två gånger i månaden Enligt fondbestämmelserna, för en specialfond minst en gång om året
Hur priset sätts Köpare och säljare på börsen Fondens värde delat med antalet andelar Fondens värde, som bygger på värderingar av fastigheterna
Riskspridning Ett bolag Många bolag i samma bransch Ofta ett begränsat antal fastigheter

Fastighetsfonder som äger fastighetsaktier

En fastighetsfond som säljs som en vanlig fond hos en bank eller nätmäklare är ofta en värdepappersfond, en så kallad UCITS-fond. Det står i faktabladet. Enligt lagen om värdepappersfonder får en sådan fond bara placera i likvida finansiella tillgångar, till exempel aktier, och inte i byggnader. Fonden äger alltså aktier i fastighetsbolag. Lagen säger också att en värdepappersfond ska vara öppen för inlösen minst två gånger i månaden, och att en uppsägningstid som mest får vara tio bankdagar.

En sådan fond sprider pengarna på flera bolag, men inom en och samma bransch. Konsumenternas Bank- och finansbyrå beskriver fonder som bara köper aktier i en viss bransch, till exempel fastigheter, och skriver att både avgifter och risk i regel är högre än för en bred aktiefond.

Onoterade fastighetsfonder

En onoterad fastighetsfond är en alternativ investeringsfond (AIF), alltså en fond som inte följer de strikta reglerna för värdepappersfonder. Den kan äga fastigheter eller bolag som äger fastigheter. Eftersom ett hus inte går att sälja på en dag kan fonden ha inlösen bara vid vissa datum och en uppsägningstid innan du får pengarna.

En svensk specialfond är en sorts alternativ investeringsfond. Enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska en andel i en specialfond kunna lösas in minst en gång om året. Exakt hur ofta fonden är öppen och hur lång uppsägningstiden är står i fondbestämmelserna och i fondens informationsbroschyr. Läs dem innan du köper.

Varför är fastighetsaktier så räntekänsliga?

Fastighetsbolag lånar mycket pengar för att köpa sina fastigheter. Riksbanken skriver i sin rapport Finansiell stabilitet 2026:1 att fastighetsföretagen är de mest kapitalintensiva företagen och står för knappt hälften av de icke-finansiella företagens totala lån. Det gör att räntan påverkar bolagen på två sätt.

Räntekostnaden äter av resultatet. När räntan stiger blir lånen dyrare, medan hyrorna inte stiger lika snabbt. Riksbanken skriver att fastighetsföretagen har korta ränte- och kapitalbindningstider, vilket gör att ränteförändringar får ett snabbare genomslag i deras kassaflöden. Riksbanken bedömer att kassaflödena på ett års sikt påverkas ungefär lika mycket av en ränteuppgång i dag som 2023.

Fastigheternas värde kan falla. När räntorna stiger vill köpare av fastigheter ha högre avkastning, och då är de beredda att betala mindre för samma hyresintäkter. Riksbanken skriver att högre räntor och en svagare konjunktur kan göra att fastighetsvärdena behöver justeras ned. Eftersom bolagen har lån faller det egna kapitalet mer än fastighetsvärdet, i procent räknat.

Fastighetsbolagen lånar också på obligationsmarknaden. Enligt Riksbanken äger företagsobligationsfonder ungefär 50 procent av fastighetsföretagens utestående obligationer i svenska kronor. Om sparare tar ut pengar ur de fonderna kan det bli svårare och dyrare för bolagen att låna. Hur obligationer och räntefonder fungerar står i guiden om obligationer.

Räkneexempel: så slår en ränteuppgång mot ett fastighetsbolag

Räkneexempel: Ett påhittat fastighetsbolag äger fastigheter som ger ett driftnetto (hyror minus drift och underhåll) på 100 miljoner kronor om året. Bolaget har lån på 1 200 miljoner kronor. Alla tal är hypotetiska och förenklade, till exempel räknar exemplet inte med administration och skatt.

Ränta 2 % Ränta 4 %
Driftnetto 100 Mkr 100 Mkr
Räntekostnad (1 200 Mkr × räntan) 24 Mkr 48 Mkr
Resultat efter räntor 76 Mkr 52 Mkr
Räntetäckningsgrad (driftnetto / räntekostnad) 4,2 gånger 2,1 gånger

När räntan går från 2 till 4 procent fördubblas räntekostnaden och resultatet efter räntor sjunker med 24 / 76 = 32 procent, trots att hyrorna är oförändrade. Räntetäckningsgraden halveras. Riksbanken använder samma nyckeltal, räknat som rörelseresultat i relation till räntekostnader, för att mäta hur pressade fastighetsbolagen är.

Samma bolag kan också få se värdet på fastigheterna falla. Ett förenklat sätt att värdera en fastighet är driftnettot delat med den avkastning som köparna kräver:

Avkastningskrav 5,0 % Avkastningskrav 5,5 %
Fastighetsvärde (100 / avkastningskravet) 2 000 Mkr 1 818 Mkr
Lån 1 200 Mkr 1 200 Mkr
Eget kapital 800 Mkr 618 Mkr
Förändring av fastighetsvärdet −9,1 %
Förändring av eget kapital −22,7 %

Ett avkastningskrav som stiger med en halv procentenhet sänker fastighetsvärdet med drygt 9 procent. Eftersom lånen ligger kvar faller det egna kapitalet, alltså det som aktieägarna äger, med nästan 23 procent. Det är belåningen som förstärker effekten, och det är därför en fond med fastighetsaktier kan svänga mer än en bred aktiefond. Mer om hur lån förstärker både vinster och förluster står i guiden om hävstång.

Vilka risker finns i en onoterad fastighetsfond?

Den största skillnaden mot en vanlig fond är likviditetsrisken: risken att du inte kan få ut dina pengar när du vill.

Fonden kan stänga för inlösen. Fastigheter tar tid att sälja. Om många andelsägare vill lösa in samtidigt räcker kanske inte fondens kassa, och då kan förvaltaren skjuta upp inlösen. Det gäller även vanliga fonder: lagen om värdepappersfonder tillåter att ett fondbolag senarelägger försäljning och inlösen om det finns särskilda skäl. Finansinspektionen har skrivit att senareläggning bara ska behöva ske i sällsynta undantagsfall, och att en fonds inlösenvillkor ska vara anpassade efter hur snabbt tillgångarna går att sälja, även i stressade lägen.

Finska tillsynen har granskat problemet. Finlands finansinspektion gjorde 2023 en granskning av specialplaceringsfonder som placerar i fastigheter. Myndigheten konstaterade att fastigheter inte nödvändigtvis kan säljas under tiden mellan att du begär inlösen och att pengarna ska betalas ut, och att flera fastighetsfonder hade fått historiskt stora inlösenkrav. Den finska myndigheten ansåg att en del av fondens pengar bör ligga i tillgångar som går att sälja snabbare än uppsägningstiden, och att redan en andel likvida tillgångar under tio procent lätt kan leda till problem. Det är finska regler och en finsk tillsyn, men problemet med att äga hus i en fond som lovar inlösen är detsamma i Sverige.

Fonden kan också vara belånad. En onoterad fastighetsfond kan låna pengar för att köpa fastigheter. Då gäller samma räntekänslighet som i räkneexemplet ovan, inne i fonden.

Vad kostar en fastighetsfond?

Avgiften står i fondens faktablad. Finansinspektionen redovisar inte fastighetsfonder eller andra branschfonder som en egen kategori i sin statistik över fondavgifter. Som jämförelse var medianavgiften under tredje kvartalet 2026 enligt Finansinspektionen 0,25 procent om året för globala indexfonder och 1,25 procent för aktivt förvaltade globala fonder.

Kontrollera avgiften i faktabladet och jämför den med vad en bred indexfond kostar. I en onoterad fond kan det finnas fler avgifter, till exempel avgifter vid köp eller inlösen och kostnader för att förvalta fastigheterna. Hur mycket en avgift betyder över tid kan du räkna på i kalkylatorn för fondavgifter.

Hur beskattas en fastighetsfond?

Skatten beror på vilket konto fonden ligger på:

Konto Så beskattas fondandelen
Investeringssparkonto (ISK) Schablonskatt på kontots värde, inget att deklarera vid försäljning
Kapitalförsäkring (KF) Avkastningsskatt på värdet, liknar ISK
Fonddepå 30 procent skatt på vinsten när du säljer, plus en årlig schablonintäkt

På ett ISK är 300 000 kronor skattefritt från och med 2026. Därutöver beräknas skatten på en schablonintäkt som bygger på statslåneräntan, se skatt på ISK och kapitalförsäkring.

På en fonddepå tar du enligt Skatteverket varje år upp en schablonintäkt på 0,4 procent av fondandelarnas värde vid årets ingång. Den beskattas med 30 procent, vilket blir 0,12 procent av värdet. Du betalar den även om du inte har sålt något. Har du fondandelar för 100 000 kronor vid årets början blir skatten 120 kronor. Mer om vinster och förluster står i guiden om skatt på aktier och fonder.

För onoterade fonder behöver du kontrollera fondens juridiska form. Lagen om investeringssparkonto räknar andelar i värdepappersfonder och specialfonder som tillgångar som får ligga på ett ISK. Är den onoterade fonden något annat, till exempel ett bolag, kan andra skatteregler gälla och det är inte säkert att den får ligga på ett ISK.

Mindre kända fällor

Du kan äga fastigheter två gånger. En bred Sverigefond som följer ett index över hela börsen äger redan aktier i de fastighetsbolag som finns på börsen. Köper du en fastighetsfond ovanpå den ökar du andelen fastigheter i ditt sparande mer än det kanske ser ut. Titta på fördelningen per bransch i fondens faktablad eller halvårsrapport och räkna ihop.

Värderingen i en onoterad fond släpar efter. En börsnoterad fastighetsaktie får ett nytt pris varje dag. En onoterad fond värderas utifrån bedömningar av fastigheterna, som bygger på antaganden om hyror, vakanser och avkastningskrav. Riksbanken skriver att även mindre förändringar i sådana antaganden kan få relativt stora effekter på fastighetsvärdena, och att de höga substansrabatterna på börsen kan tyda på att aktiemarknaden väntar sig nedskrivningar av fastighetsvärdena framöver. Börsen kan alltså räkna med fallande värden innan värderingarna har ändrats. En onoterad fond som ser stabil ut kan därför ha en nedgång framför sig.

Substansrabatten kan bestå länge. Riksbanken anger en genomsnittlig substansrabatt på ungefär 35 procent för ett urval fastighetsbolag första kvartalet 2026. En låg värdering är ingen garanti för att aktien stiger, den kan också spegla att marknaden tror att fastighetsvärdena är för högt satta. Hur substansvärde och P/B hänger ihop står i guiden om nyckeltal för aktier.

Stängd inlösen drabbar dem som väntar. Om en fond stänger för inlösen kan du inte sälja, och du vet inte till vilket värde du får ut pengarna när den öppnar igen. Har du pengar i en onoterad fond som du kan behöva på kort sikt, till exempel en buffert, passar fonden dåligt.

En fastighetsfond är ingen räntefond. Fastigheter kan kännas som en stabil placering. Men räkneexemplet visar att samma ränteuppgång som sänker värdet på obligationer också kan pressa fastighetsaktier, så de två ger inte alltid den spridning som man tror.

Passar en fastighetsfond i ditt sparande?

Den här guiden rekommenderar ingen enskild fond. Några frågor att ställa innan du köper:

  • Är det en fond med fastighetsaktier eller en onoterad fond? Kontrollera fondtypen i faktabladet.
  • Hur ofta kan du sälja, och hur lång är uppsägningstiden?
  • Hur stor del av ditt sparande ligger redan i fastighetsbolag via andra fonder?
  • Vad är avgiften jämfört med en bred indexfond?
  • Klarar du att värdet faller kraftigt om räntan stiger?

Bestämmer du dig för att ha en del av sparandet i fastigheter, bestäm också hur stor andel det ska vara och håll den med rebalansering, så att en bransch inte tar över portföljen efter en uppgång.

Källor

Innehållet är allmän information och inte personlig rådgivning. Kontrollera alltid hos myndigheten eller din bank innan du fattar beslut.