De flesta spartips handlar om att köpa mindre. Knepen här handlar i stället om regler som många inte använder och om räknesätt som gör det lättare att välja. Varje knep har en källa eller ett räkneexempel, så att du kan se vad det ger för just dig.

1. Hyr ut ett rum skattefritt upp till 40 000 kr om året

Hyr du ut en del av din egen bostad får du dra av 40 000 kr per år och bostad innan det blir någon skatt, enligt Skatteverket. Ett rum för 3 300 kr i månaden ger 39 600 kr om året, helt skattefritt och utan att du behöver ta upp det i deklarationen. Det gäller även om du hyr ut hela bostaden en kortare period, till exempel under semestern. Mer om reglerna, och om avdragen när du hyr ut för mer, står i guiden Spara på boendet.

2. Sälj det du inte använder, oftast utan skatt

När du säljer begagnade personliga saker, som möbler, kläder eller en cykel, gör du nästan alltid förlust, och då blir det ingen skatt. Gör du vinst finns ett fribelopp: du får dra av upp till 50 000 kr från den sammanlagda vinsten under året, enligt Skatteverket. Bara vinst över det beskattas. En förlust får du däremot inte dra av.

3. Låna inte ut pengar till Skatteverket

Får du tillbaka mycket skatt varje vår har du betalat för mycket skatt under året. Får du till exempel tillbaka 12 000 kr har du i snitt haft 1 000 kr mindre i plånboken varje månad. Intäktsräntan på skattekontot är 1,125 procent sedan 1 december 2024. Vet du att du får tillbaka mycket, till exempel på grund av stora ränteavdrag, kan du söka jämkning hos Skatteverket så att det dras mindre skatt från lönen redan från början. Pengarna kan då gå till sparandet varje månad i stället.

4. Använd friskvårdsbidraget

Erbjuder din arbetsgivare friskvårdsbidrag kan du få upp till 5 000 kr om året skattefritt till till exempel träningskort. Blir bidraget högre än så blir hela beloppet skattepliktigt, enligt Skatteverket. Ett bidrag som inte används är pengar som du lämnar kvar, och ett träningskort som arbetsgivaren betalar behöver du inte betala med din egen lön efter skatt.

5. Laga eller reklamera i stället för att köpa nytt

Enligt konsumentköplagen har du rätt att reklamera fel på en vara i tre år från köpet, och du ska anmäla felet inom två månader från att du upptäckte det, enligt Konsumentverket. Många köper nytt när något går sönder efter ett par år, trots att felet kan ha funnits från början och ska åtgärdas av säljaren. Har du köpt något på nätet eller per telefon har du dessutom 14 dagars ångerrätt.

6. Räkna priset i arbetstimmar

Dela priset med din timlön efter skatt. Tjänar du 28 000 kr efter skatt i månaden och arbetar heltid, ungefär 165 timmar, är din timlön efter skatt ungefär 170 kr. En jacka för 2 500 kr kostar då ungefär 15 arbetstimmar, två arbetsdagar. Det gör det lättare att avgöra om saken är värd det. Kalkylatorn Vad kostar din vana? räknar ut det för återkommande utgifter, och vad pengarna hade kunnat växa till.

7. 52-veckorsutmaningen, baklänges

Spara 1 kr första veckan, 2 kr andra veckan och så vidare till 52 kr vecka 52. På ett år blir det 1 378 kr. Med 10 kr i stället för 1 kr i steget, 10 kr första veckan och 520 kr sista, blir det 13 780 kr. Knepet är att göra det baklänges: börja med den största summan när motivationen är som högst i januari, så blir de sista veckorna före jul de billigaste.

8. Vänta ett dygn innan köp över en viss summa

Bestäm en gräns, till exempel 500 kr, och vänta 24 timmar innan du köper något som kostar mer och inte var planerat. Lägg varan i varukorgen eller skriv upp den. Är du lika säker dagen efter kan du köpa den. Regeln förbjuder ingenting, men ger tid att jämföra priser och att känna efter om du behöver saken.

Var hamnar pengarna?

Ett knep sparar bara pengar om beloppet faktiskt hamnar någonstans. För över det du sparar direkt till ett sparkonto eller ett månadssparande, och bygg först en buffert. Hur mycket du kan spara totalt räknar du ut i kalkylatorn för sparutrymme.

Källor

Innehållet är allmän information och inte personlig rådgivning. Kontrollera alltid hos myndigheten eller din bank innan du fattar beslut.