Det första steget för att spara på mat är att veta vad maten borde kosta. Konsumentverket räknar ut det varje år: för en vuxen 25–50 år som lagar all mat hemma är kostnaden 2 760 kr i månaden 2027. Ligger du klart över, ofta för att mycket köps ute eller slängs, finns det pengar att spara. Ligger du under handlar du redan billigt, och då gör större poster som boende eller transporter mer nytta.

Vad maten kostar per person och ålder

Beloppen gäller Konsumentverkets normalkost, ett snitt för kvinnor och män, per person och månad för 2027.

Ålder All mat lagas hemma Lunch ute på vardagar
1–3 år 1 120 kr 840 kr
4–6 år 1 730 kr 1 340 kr
7–10 år 2 160 kr 1 670 kr
11–14 år 2 680 kr 2 070 kr
15–17 år 3 090 kr 2 390 kr
18–24 år 2 870 kr 2 220 kr
25–50 år 2 760 kr 2 130 kr
51–70 år 2 530 kr 1 950 kr
71 år och äldre 2 480 kr 1 920 kr

I kolumnen "Lunch ute på vardagar" ingår inte luncherna, som du då betalar för på annat håll. Tonåringar är dyrast att mätta: en 15–17-åring kostar mer i mat än en vuxen.

Räkneexempel: En familj med två vuxna 25–50 år och två barn i 5 och 9 års ålder har enligt tabellen en matkostnad på 2 × 2 760 + 1 730 + 2 160 = 9 410 kr i månaden när all mat lagas hemma. Handlar familjen för 12 000 kr i månaden ligger de ungefär 2 600 kr över, drygt 31 000 kr om året.

1. Räkna ut vad du faktiskt lägger på mat

Gå igenom kontoutdragen för de senaste tre månaderna och summera allt som är mat: matbutiker, lunch ute, kaffe, hämtmat och hemleverans. Dela med tre. Jämför med tabellen ovan. Det är skillnaden mellan de två som visar hur mycket det finns att hämta, och vilken typ av köp som står för den.

2. Ta med lunch några dagar i veckan

Skillnaden mellan kolumnerna i tabellen visar vad Konsumentverket räknar med att vardagsluncherna kostar när de lagas hemma: för en vuxen 25–50 år 630 kr i månaden, ungefär 29 kr per lunch med 21–22 arbetsdagar. Jämför med vad du betalar för lunch ute. Skillnaden gånger antalet luncher i veckan, gånger 46 arbetsveckor, är vad matlådan sparar på ett år. Kalkylatorn Vad kostar din vana? räknar ut det, och vad pengarna hade kunnat växa till.

3. Släng mindre

Enligt Livsmedelsverket slänger varje person ungefär 16 kilo ätbar mat i soporna om året, och häller ut ytterligare 18 kilo mat och dryck i vasken. Det mesta försvinner för att maten blir gammal innan den äts upp. Det som hjälper mest är att planera veckans middagar innan du handlar, att frysa in rester och bröd i portioner, och att ha en "äta upp"-kväll i veckan för det som finns kvar i kylen.

4. Jämför kilopriset, inte förpackningspriset

Jämförpriset på hyllkanten anger priset per kilo eller liter och visar vilken förpackning som verkligen är billigast. Större förpackningar är ofta billigare per kilo, men bara om allt hinner användas: annars blir det matsvinn i stället.

5. Laga mer från grunden

Torrvaror som bönor, linser, havregryn, ris och pasta är billiga per portion och håller länge. Att ersätta en del av köttet med baljväxter några dagar i veckan sänker kostnaden för en måltid utan att den behöver bli mindre mättande.

6. Handla mer sällan, med lista

Varje besök i butiken ger fler tillfällen till impulsköp. Planera en storhandling i veckan med en lista utifrån veckans meny, och fyll på färskvaror vid behov.

7. Är matkasse billigare eller dyrare?

En matkasse kostar ofta mer per portion än att handla själv, men kan minska både impulsköp och matsvinn eftersom råvarorna är uträknade. Jämför priset per portion med vad du lägger i dag, och se vad matkassarna kostar på Jämförmatkassen.se.

Sänk matkostnaden i budgeten

Matkostnaden är en av de poster i hushållsbudgeten som är lättast att påverka från en månad till nästa. Räkna ut hur mycket du kan spara totalt, med Konsumentverkets nivåer för hela ditt hushåll, i kalkylatorn för sparutrymme.

Källor

Innehållet är allmän information och inte personlig rådgivning. Kontrollera alltid hos myndigheten eller din bank innan du fattar beslut.