Det finns ingen siffra som passar alla, men det finns en ordning som fungerar för de flesta: räkna först ut ditt sparutrymme, bygg sedan en buffert, och spara därefter till det du vill ha längre fram. Som jämförelse sparade svenska hushåll i snitt 5,2 procent av sin inkomst efter skatt 2025 på egen hand, enligt SCB. Räknas tjänstepension och premiepension med var sparkvoten 13,4 procent.

Utgå från ditt sparutrymme, inte en tumregel

Tumregler som "spara 10 procent" eller fördelningen 50/30/20 ger en startpunkt, men de bortser från vad just du har för utgifter. Den som bor billigt kan spara mycket mer, och en barnfamilj i en dyr hyresrätt kanske inte kan spara alls utan att ändra något.

Börja därför med vad som faktiskt blir kvar:

  1. Inkomst efter skatt för hela hushållet, per månad.
  2. Boende och andra fasta utgifter: hyra eller avgift, ränta och amortering, transporter, lån och barnomsorg.
  3. Levnadskostnader: mat, kläder, hygien, fritid, hemförsäkring och el. Konsumentverket räknar varje år ut vad det rimligen kostar för olika hushåll.

Det som blir kvar är ditt sparutrymme. Kalkylatorn för sparutrymme räknar ut det med Konsumentverkets beräknade kostnader för ditt hushåll, och visar din sparkvot.

Räkneexempel: En vuxen 25–50 år med 32 000 kr efter skatt, 9 000 kr i boende, 1 500 kr i transporter och 1 000 kr i andra fasta utgifter har enligt Konsumentverkets beräkningar för 2027 ungefär 8 770 kr i levnadskostnader. Sparutrymmet blir ungefär 11 700 kr i månaden. Ingen behöver spara hela utrymmet, men det visar hur mycket som går att välja mellan.

I vilken ordning ska du spara?

  1. En buffert. Pengar för oväntade utgifter, på ett sparkonto som omfattas av insättningsgarantin. Hur stor den bör vara beror på dina nödvändiga utgifter; läs mer i guiden om buffertsparande.
  2. Betala av dyra lån. En kortkredit eller ett privatlån med hög ränta kostar ofta mer än vad sparandet ger. Jämför räntorna på Lånkollen.se.
  3. Sparande till mål inom några år, som en kontantinsats eller en resa. Pengar du behöver inom några år passar bäst där de inte kan gå ner i värde. Sparmålskalkylatorn räknar ut hur mycket du behöver spara per månad.
  4. Långsiktigt sparande, till exempel i fonder på ett ISK. Ju längre tid, desto mer gör ränta på ränta. Se hur det växer i sparkalkylatorn.

Hur mycket sparar andra?

Enligt SCB:s nationalräkenskaper sparade hushållen sammanlagt 13,4 procent av sin disponibla inkomst 2025, ungefär 3 600 kr per invånare och månad. Den största delen är tjänstepension och premiepension, som betalas in åt en utan att man märker det. Det som hushållen sparar själva, på konto, i fonder och aktier och genom att amortera, var 5,2 procent av inkomsten, ungefär 1 300 kr per invånare och månad.

Snitten gäller alla invånare, även barn, och några få med stora förmögenheter drar upp dem. Finansinspektionen har gått igenom bankernas data och konstaterar att varannan svensk har inga eller små tillgångar. Mer statistik, per år sedan 1950 och per ålder och kommun, finns på sidorna Svenskarnas sparande i siffror och Sparande per ålder och kommun.

Hur mycket ska man spara till pensionen?

Har du tjänstepension via jobbet kan den allmänna pensionen och tjänstepensionen tillsammans ge omkring 70–80 procent av lönen i pension, enligt Pensionsmyndigheten. Det förutsätter att du arbetar heltid från 23 års ålder och går i pension vid riktåldern. Arbetar du deltid, börjar sent eller vill gå tidigare blir pensionen lägre.

Saknar du tjänstepension, till exempel som egenföretagare eller på ett jobb utan kollektivavtal, rekommenderar Pensionsmyndigheten att du sparar 4,5–6 procent av lönen upp till 52 125 kr i månaden (2026). Läs mer om tjänstepension och allmän pension.

Spara automatiskt den dag lönen kommer

Det som sparas först blir sparat. Lägg in en stående överföring till sparkontot eller ett månadssparande i fonder samma dag som lönen kommer, i stället för att spara det som blir över i slutet av månaden. Börja med en summa du klarar varje månad, och höj den när inkomsten ökar.

Källor

Innehållet är allmän information och inte personlig rådgivning. Kontrollera alltid hos myndigheten eller din bank innan du fattar beslut.