Sparkvoten är den del av inkomsten efter skatt som du sparar, i procent. Sparar du 4 000 kr av en nettolön på 30 000 kr är sparkvoten 13,3 procent. Svenska hushåll hade en sparkvot på 13,4 procent 2025 enligt SCB, men då ingår tjänstepension och premiepension. Det som hushållen sparade själva var 5,2 procent av inkomsten.

Så räknar du ut din sparkvot

Sparkvot = det du sparar per månad / inkomsten efter skatt per månad × 100.

  1. Inkomst efter skatt: lön efter skatt plus barnbidrag och andra ersättningar som kommer in varje månad. Ta ett snitt för de senaste tre månaderna om inkomsten varierar.
  2. Det du sparar: insättningar på sparkonto, månadssparande i fonder och aktier, och amortering på lån. Amorteringen räknas som sparande eftersom skulden minskar, och SCB räknar likadant för hushållen.
  3. Dra av uttag. Tar du ut pengar från sparandet samma månad, till exempel till en semester, är det nettot som räknas.

Räkneexempel: Ett hushåll har 52 000 kr efter skatt i månaden. De sparar 3 000 kr på sparkontot, 2 000 kr i fonder och amorterar 2 500 kr på bolånet. Sparkvoten blir (3 000 + 2 000 + 2 500) / 52 000 = 14,4 procent.

Budgetkalkylatorn räknar ut sparkvoten utifrån dina utgifter, och kalkylatorn för sparutrymme visar hur hög den kan bli med Konsumentverkets beräknade levnadskostnader.

Vad räknas inte som sparande?

  • Tjänstepension och premiepension. De betalas in åt dig och syns inte på lönebeskedet som ett avdrag. SCB redovisar därför två sparkvoter: en med och en utan dem. Vill du jämföra ditt eget sparande med svenska hushåll är det måttet utan pensionerna som passar.
  • Värdeökning. Att fonderna eller bostaden har stigit i värde är inte sparande, eftersom det inte kommer från inkomsten. Sparkvoten mäter vad du avstår från att konsumera.
  • Pengar som står kvar på lönekontot. Om de ligger kvar månad efter månad är de sparade, men räkna bara det som faktiskt växer över tid, inte det som går åt före nästa lön.

Så har svenskarnas sparkvot förändrats

SCB har räknat ut hushållens sparkvot varje år sedan 1950. Den var som högst 2024, 16,3 procent, och som lägst 1988, minus 7,6 procent. En negativ sparkvot betyder att hushållen sammantaget konsumerade mer än sin inkomst och lånade eller tog av sparade pengar.

År Sparkvot Utan tjänste- och premiepension
1960 5,0 % 4,4 %
1980 6,6 % 3,7 %
1988 −7,6 % −11,4 %
2000 −2,1 % −11,9 %
2010 9,4 % 1,0 %
2020 15,0 % 8,0 %
2024 16,3 % 6,6 %
2025 13,4 % 5,2 %

Hela serien, kvartalssiffrorna och hur mycket hushållen har på banken, i fonder och aktier finns på sidan Svenskarnas sparande i siffror, med diagram.

Vad är en bra sparkvot?

Det finns ingen officiell rekommendation för hur hög sparkvoten bör vara. En bra sparkvot är en som du klarar varje månad och som räcker till det du sparar till: först en buffert, sedan dina mål. Ligger du över svenska hushålls 5,2 procent sparar du mer än snittet på egen hand. Vill du nå ekonomisk frihet och leva på sparandet behövs en mycket högre sparkvot under många år, vilket FIRE-kalkylatorn visar.

Läs mer om hur du väljer belopp i guiden Hur mycket ska man spara varje månad?

Källor

Innehållet är allmän information och inte personlig rådgivning. Kontrollera alltid hos myndigheten eller din bank innan du fattar beslut.