En buffert är pengar som ska täcka oväntade utgifter och inkomstbortfall, så att du slipper låna när tvättmaskinen går sönder eller inkomsten försvinner en period. Hur stor den behöver vara beror på dina nödvändiga utgifter per månad och hur många månader du vill klara dig. Börja med utgifterna, inte med en färdig tumregel.

Räkna ut din buffert i tre steg

  1. Nödvändiga utgifter per månad. Ta med boende, mat, el, försäkringar, transporter, telefon och internet, lån och andra fasta kostnader. Hoppa över det du kan pausa direkt, som nöjen och resor. Hushållsbudgeten hjälper dig att få fram summan.
  2. Hur många månader? Fler månader behövs om du har osäker inkomst, är egenföretagare, ensam försörjare eller äger en bostad där stora reparationer kan komma. Färre räcker om ni är två med trygga inkomster och har låga fasta kostnader.
  3. Dra av det du får in ändå. Har du rätt till ersättning från a-kassa, inkomstförsäkring eller sjukpenning täcker den en del av inkomstbortfallet. Bufferten behöver bara täcka mellanskillnaden och tiden innan ersättningen börjar betalas ut.

Buffertkalkylatorn räknar ut beloppet och hur lång tid det tar att spara ihop det.

Räkneexempel: Dina nödvändiga utgifter är 18 000 kronor i månaden och du vill klara tre månader. Bufferten blir 54 000 kronor. Sparar du 3 000 kronor i månaden tar det 18 månader att bygga upp den.

Var ska bufferten ligga?

Bufferten ska gå att ta ut direkt och inte kunna gå ner i värde när du behöver den. Ett sparkonto i en bank som omfattas av insättningsgarantin uppfyller båda kraven. Aktier och fonder kan ha fallit just när du behöver pengarna, och ett konto med bindningstid kan ge en avgift om du tar ut i förtid.

Från 1 januari 2026 ersätter insättningsgarantin upp till 1 150 000 kronor per person och institut, om banken går i konkurs. Tidigare var beloppet 1 050 000 kronor. I vissa fall, till exempel efter att du sålt din bostad, kan ersättningen bli upp till 5 miljoner kronor. Kontrollera att banken eller kreditmarknadsbolaget är anslutet till garantin innan du sätter in pengarna.

Räntan på ett sparkonto beskattas med 30 procent. För större sparande som du inte behöver på flera år kan ett ISK ge lägre skatt.

Buffert eller betala av lån?

Har du dyra krediter, till exempel ett kreditkort eller ett privatlån med hög ränta, kan det löna sig att först bygga en liten buffert och sedan betala av lånen innan bufferten fylls på. Utan buffert hamnar nästa oväntade utgift ofta på kortet igen. Jämför räntorna på Lånkollen.se och läs om kortens räntor på Korthjälpen.se.

Källor

Innehållet är allmän information och inte personlig rådgivning. Kontrollera alltid hos myndigheten eller din bank innan du fattar beslut.