En aktie är en andel i ett aktiebolag. Köper du en aktie blir du delägare i bolaget, och aktiens värde är det pris som någon annan är villig att betala för den. Går bolaget bra kan aktien stiga och ge utdelning. Går det dåligt kan den falla, i värsta fall till noll, men du kan aldrig förlora mer än det du har köpt aktierna för.
Två sätt att tjäna pengar
- Kursen stiger. Säljer du aktien dyrare än du köpte den har du gjort en vinst. Priset sätts av köpare och säljare på börsen och ändras hela tiden.
- Utdelning. Många bolag delar ut en del av vinsten till ägarna. Läs mer i guiden om utdelningsaktier.
Inget av det är garanterat. En aktie kan stå still eller falla i flera år, och utdelningen kan sänkas eller utebli.
Vad du riskerar
Pengarna du sätter in i ett aktiebolag är riskkapital. Om bolaget går i konkurs kan aktien bli värdelös, men du är inte personligt ansvarig för bolagets skulder: det mesta du kan förlora är det du har betalat för aktierna.
Risken minskar om du äger många olika bolag i stället för ett fåtal, eftersom ett enskilt bolag som går dåligt då betyder mindre. Det enklaste sättet att äga många bolag på en gång är en fond, till exempel en indexfond.
Så går ett köp till
Aktier köps och säljs oftast på en börs, som Stockholmsbörsen, via en bank eller nätmäklare. Du lägger en order, och det är alltid värdepappersbolaget som genomför affären åt dig.
- Limiterad order: du anger det högsta pris du vill betala (eller det lägsta du vill sälja för). Affären blir bara av om någon möter priset.
- Order till marknadspris: ordern genomförs så snart som möjligt till det pris som finns, och priset kan avvika från den senaste kursen.
- Giltighet: en order gäller normalt bara den dag du lägger den, men bankerna kan ha olika regler.
- Likviddag: för aktier dras pengarna och aktierna levereras oftast två dagar efter affären. För utländska aktier kan det ta längre tid.
Vad det kostar
Varje köp och försäljning kostar courtage, oftast några tiondels procent av beloppet, ibland med ett lägsta belopp i kronor för små affärer. För utländska aktier kan courtaget vara betydligt högre. Hos vissa banker tillkommer en depåavgift.
Räkneexempel: Med 0,25 procent i courtage kostar ett köp för 4 000 kronor 10 kronor. Säljer du senare för samma belopp betalar du 10 kronor till, alltså 0,5 procent av beloppet tur och retur. Köper och säljer du ofta äter courtaget snabbt upp avkastningen. Hur du lägger en order steg för steg står i guiden så köper du aktier, och hur du kan bedöma om en aktie är dyr eller billig i guiden om nyckeltal som P/E och EV/EBIT.
Emissioner och split
- Nyemission: bolaget ger ut nya aktier för att få in pengar. Befintliga ägare får ofta teckningsrätter, så att de kan köpa sin andel av de nya aktierna.
- Fondemission: en ren bokföringstransaktion i bolaget, där ägarna ofta får nya aktier utan att betala något. Ditt ägande i procent är detsamma.
- Split: varje aktie delas i flera, till exempel två, och priset per aktie halveras. Värdet av det du äger ändras inte.
Var ska aktierna ligga?
Aktier kan ligga på ett investeringssparkonto (ISK), i en kapitalförsäkring eller på en vanlig depå. Kontot avgör hur du beskattas: på ISK betalar du en årlig skatt på värdet, på en depå 30 procent på vinst och utdelning (se skatt på aktier och fonder). Nästa steg finns i guiden så börjar du investera.
Källor
- Konsumenternas Bank- och finansbyrå: Aktier, andel i ett aktiebolag, värdet, riskkapital, emissioner och split, hämtad 20 november 2026.
- Konsumenternas Bank- och finansbyrå: Handel med värdepapper, order, courtage, depåavgift och likviddag, hämtad 20 november 2026.
- Konsumenternas Bank- och finansbyrå: Olika fondtyper, riskspridning i fonder, hämtad 20 november 2026.
- Skatteverket: Belopp och procent inkomstår 2026, 30 procent skatt på kapitalinkomster, hämtad 20 november 2026.
- Skatteverket: Skatteregler för räntor och utdelningar, 30 procent skatt på utdelning, hämtad 20 november 2026.
Innehållet är allmän information och inte personlig rådgivning. Kontrollera alltid hos myndigheten eller din bank innan du fattar beslut.