Det som höjer pensionen mest är att jobba längre och vänta med uttaget: varje år ger ungefär 6–7 procentenheter högre total pension, enligt Pensionsmyndigheten. Efter det kommer tjänstepensionen, avgifterna och att spara själv. Här är tio sätt, från de största till de mindre kända.

Se först var du står: gör en pensionsprognos eller logga in på minpension.se. Bland dagens pensionärer är medianpensionen 19 133 kr i månaden för kvinnor och 23 283 kr för män (2024), se Genomsnittlig pension.

1. Jobba ett år längre

Varje år du skjuter upp uttaget och jobbar längre ger ungefär 6–7 procentenheter högre pension resten av livet. Du tjänar in mer, och pensionen ska räcka färre år. I Pensionsmyndighetens räkneexempel blir inkomstpensionen ungefär 8 procent högre för den som går vid 67 i stället för 66. Har du stor garantipension blir effekten mindre. Läs Ta ut pensionen: tidigt, sent eller delvis.

2. Jobba heltid om du kan

Deltid under fem år sänker den totala pensionen med ungefär en procentenhet för varje tio procentenheter kortare arbetstid, enligt Pensionsmyndighetens tumregler, och deltid i tio år med 1–2 procentenheter. Deltid tidigt i livet kostar mer än sent, eftersom pengarna hinner växa längre.

3. Se till att du har tjänstepension

Utan tjänstepension under stora delar av arbetslivet blir den totala pensionen ungefär 25 procent lägre. Har din arbetsgivare inget kollektivavtal: förhandla om tjänstepension eller högre lön och spara själv. Läs Tjänstepension.

4. Sänk avgifterna

En avgift i tjänstepensionen som är 0,3 procentenheter högre kan minska pensionskapitalet med ungefär 167 000 kronor på 29 år, i Pensionsmyndighetens exempel. Inom kollektivavtalen kan du byta bolag hos valcentralen: läs Flytta tjänstepension. I premiepensionen har förvalet AP7 Såfa en avgift på högst 0,05 procent, och den rabatterade genomsnittsavgiften för fonderna är 0,11 procent 2026.

5. Flytta premiepensionsrätt till den som tjänar mindre

Är ni gifta eller registrerade partner kan den som tjänar mer föra över sin premiepensionsrätt till den andra. Det passar till exempel när den ena har jobbat deltid länge. Det överförda beloppet minskas med 7,5 procent, så hushållet får tillsammans något mindre. Pensionsmyndigheten beskriver det som ett sätt att jämna ut, till exempel för att kompensera för deltid, inte som ett sätt att få mer. Anmälan görs på Pensionsmyndighetens Mina sidor senast 30 april och gäller för innevarande och kommande år, inte bakåt. Sambor kan inte föra över.

6. Kontrollera barnåren

Har du små barn får du pensionsrätt för barnår i upp till fyra år per barn, utan att du behöver ansöka. Den går automatiskt till den förälder som har lägst inkomst. Ska den gå till den andra föräldern måste ni anmäla det senast 31 januari året efter. Pensionsmyndigheten väljer det mest fördelaktiga av tre beräkningssätt, där det enklaste ger ett inkomstbasbelopp, 83 400 kronor 2026, i pensionsunderlag.

7. Löneväxla om du tjänar över taket

Tjänar du över 56 050 kronor i månaden kan du växla lön mot pension, och få upp till 5,8 procent mer insatt om arbetsgivaren delar med sig av mellanskillnaden i avgifter. Under den gränsen ska du låta bli. Läs Löneväxling och räkna i kalkylatorn.

8. Spara själv

Pensionsmyndigheten rekommenderar egenföretagare och den som saknar tjänstepension att spara 4,5–6 procent av lönen. För de flesta är ett investeringssparkonto med billiga indexfonder det enklaste. Avdrag för privat pensionssparande har bara den som helt saknar pensionsrätt i anställningen eller har näringsverksamhet. Läs Pension för egenföretagare.

9. Välj skydd och uttagstid med eftertanke

Återbetalningsskydd i tjänstepensionen ger trygghet för familjen men lägre egen pension. Lever du ensam utan barn blir pensionen högre utan. Läs Efterlevandeskydd. Uttagstiden påverkar skatten: jämför i kalkylatorn för uttagstid.

10. Små saker som gör skillnad

  • Ansök i tid. Ansök om allmän pension ungefär tre månader innan du vill börja. Pension betalas inte för tid före ansökningsmånaden.
  • Ändra uttaget när det passar. Du kan öka eller minska uttaget av allmän pension hur ofta du vill, och ta ut 25, 50, 75 eller 100 procent.
  • Jobba lite efter pensionen. Varje inkomst över 25 042 kronor om året (2026) ger pensionsrätt, i alla åldrar, och lön beskattas med förhöjt jobbskatteavdrag för den som har fyllt 66 vid årets ingång (regeringen har föreslagit 67 från 2027). Läs Jobba som pensionär.
  • Glöm inte bostadstillägget. Har du låg pension kan du ha rätt till bostadstillägg, men du måste ansöka själv.
  • Sjukpenning, föräldrapenning och a-kassa ger pensionsrätt, liksom studier med studiebidrag och plikttjänst. Det har du redan, men det är bra att veta när du planerar.

Källor

Innehållet är allmän information och inte personlig rådgivning. Kontrollera alltid hos myndigheten eller din bank innan du fattar beslut.