Marginalskatten är hur mycket av nästa hundralapp du tjänar som går till skatt. Med genomsnittlig kommunalskatt är den 2026 ungefär 25 procent för en lön på 30 000 kronor i månaden, 33 procent vid 40 000 kronor och 53 procent vid 60 000 kronor. Den är alltid högre än den genomsnittliga skatten på hela lönen, och därför ger en löneökning mindre i plånboken än man tror.

Marginalskatten vid olika löner

Tabellen är räknad med skattetabell 33, kolumn 1, alltså lön för den som är under 66 med genomsnittlig kommunalskatt och utan kyrkoavgift.

Lön per månad Efter skatt Skatt i procent av lönen Marginalskatt
15 000 kr 12 781 kr 15 % 19 %
20 000 kr 16 609 kr 17 % 24 %
25 000 kr 20 378 kr 18 % 25 %
30 000 kr 24 122 kr 20 % 25 %
35 000 kr 27 866 kr 20 % 25 %
40 000 kr 31 598 kr 21 % 33 %
45 000 kr 34 948 kr 22 % 33 %
50 000 kr 38 298 kr 23 % 33 %
55 000 kr 41 648 kr 24 % 52 %
60 000 kr 44 005 kr 27 % 53 %
70 000 kr 48 705 kr 30 % 53 %
80 000 kr 53 405 kr 33 % 53 %
100 000 kr 63 000 kr 37 % 53 %

Räkna på din egen lön och kommun i kalkylatorn för lön efter skatt, som också ritar upp hur marginalskatten ändras med lönen.

Tre språng du bör känna till

1. När jobbskatteavdraget slutar växa (runt 40 000 kronor). Jobbskatteavdraget ökar med lönen upp till cirka 478 000 kronor om året, ungefär 39 900 kronor i månaden. Under den nivån tar avdraget bort en del av skatten på varje löneökning, och marginalskatten är runt 25 procent. Över den är avdraget lika stort oavsett lön, och marginalskatten stiger till kommunalskatten plus avgifterna, runt 33 procent. Det är ett språng som få känner till: en löneökning från 38 000 till 42 000 kronor beskattas alltså med olika procent för första och andra halvan.

2. Brytpunkten (55 034 kr i månaden). Över 660 400 kr om året betalar du 20 procent statlig inkomstskatt utöver kommunalskatten, och marginalskatten hamnar på drygt 53 procent. Det gäller bara den del av inkomsten som ligger över gränsen. En vanlig missuppfattning är att hela lönen beskattas hårdare när man passerar brytpunkten. Så är det inte: det är bara kronorna över gränsen.

3. Grundavdraget minskar. Mellan cirka 184 000 och 466 000 kronor om året minskar grundavdraget med 10 kronor för varje 100 kronor du tjänar. Det höjer marginalskatten med ungefär tre procentenheter i det intervallet, men det syns inte lika tydligt eftersom jobbskatteavdraget samtidigt växer.

Marginaleffekter: när mer lön ger ännu mindre

Utöver skatten kan en högre inkomst minska bidrag och avgifter som beror på inkomsten. Det kallas marginaleffekt. Några exempel:

  • Bostadsbidrag och bostadstillägg minskar när inkomsten ökar.
  • Förskoleavgiften följer hushållets inkomst upp till maxtaxan.
  • Studiemedel minskar med 61 procent av inkomsten över fribeloppet för den som pluggar på heltid. Se CSN och lön.

För den som får flera av dem samtidigt kan mindre än hälften av en löneökning bli kvar, även med låg lön.

Vad du kan göra med vetskapen

  • Förhandla med marginalskatten i huvudet. Av en löneökning på 2 000 kronor går cirka 33 procent till skatt för den som tjänar 40 000 kronor. Ett lönepåslag är fortfarande värt mer än de flesta förmåner, men skattefria förmåner som friskvårdsbidrag (högst 5 000 kronor om året) är värda mer per krona. Läs Så höjer du din lön.
  • Löneväxla bara över brytpunkten. Den som tjänar över 55 034 kr i månaden kan växla lön mot pension och slippa 53 procent i skatt nu. Under brytpunkten är vinsten liten, och lönen bör inte sjunka under cirka 56 000 kronor i månaden, eftersom den allmänna pensionen då blir lägre. Se Sänk skatten lagligt.
  • Fundera på hur en bonus betalas ut. En stor bonus ett enskilt år kan hamna över brytpunkten. Kan den delas upp på två år, eller växlas mot pension, kan skatten bli lägre.
  • Avdrag är värda din marginalskatt. Ett avdrag på 10 000 kronor sänker skatten med ungefär 33 procent av beloppet om du tjänar 40 000 kronor, men med drygt 53 procent över brytpunkten. Skattereduktioner, som ränteavdrag och rot, är däremot värda lika mycket för alla.

Källor

Innehållet är allmän information och inte personlig rådgivning. Kontrollera alltid hos myndigheten eller din bank innan du fattar beslut.